Kundvagnen


 
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Ett Sverige i förändring
Sverige har länge betraktats som ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat. Högerpopulism har fått en bred förankring. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står befinner oss i ett skifte. >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
 
A K T U E L L T :
 

 
 Klimatet och omställningen
Staffan Laestadius

Klimatet och omställningen

De människo­skapade klimatförändringarna utmanar vår syn på ­frihet och moral. Föreställningen om den eviga tillväxten, synen på statens roll och på vad som är vänster och höger i ­politiken likaså. Konkreta förslag på åtgärder i en omställning som på allvar vill förändra den negativa utvecklingen behövs. De åtgärder som föreslås i den här boken är bara början.

* * *  

"En av årets bästa böcker" (Dagens Nyheter, dec 2018)

 

 
Urban välfärd, effektiv energi
Ylva Norén-Bretzer [red]

Urban välfärd, effektiv energi

Framtidens städer måste byggas hållbart. Vilka hinder och möjligheter finns i den energi­omställning som väntar den svenska bostads­sektorn? Hur ska vi klara en energieffektivisering av exempel­vis miljonprogramsområdena? 
   Den teknik som krävs för att klara en energi­effektivisering finns redan. Men energi­omställning är en komplex process som är beroende av politiska beslut, juridisk och ekonomisk kunskap och — inte minst — samverkan med de boende.

 

 
Barndom och migration
Maren Bak & Kerstin von Brömssen [red]

Barndom och migrationation

Hur barn påverkas av migration är något vi har relativt liten kunskap om, både nationellt och internationellt. I Norden lever de flesta barn sina liv som barn gör mest, i en vardag som rymmer lek, skola och familjeliv. Men det finns ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn; migration är en sådan erfarenhet. Vilka strategier utvecklar barn för att ­hantera sin situation i samband med migration? Hur hanterar samhällets mottagande institutioner den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?

 
  

 
Utbildning, arbete, medborgarskap
Magnus Dahlstedt, Fredrik Hertzberg, Susanne Urban, Aleksandra Ålund [red]
 
Utbildning, arbete, medborgarskap
 
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor och ett fullvärdigt medborgarskap. Men trots att vårt samhället är mer beroende av kunskap och utbildning än någonsin, är utbildning inte längre en tillräcklig förutsättning för social mobilitet. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala faktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?

 

 

 

Kamper i handikapprörelsen Agneta Hugemark & Christine Roman

Kamper i handikapprörelsen

Den här boken handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. För att nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet. Det är en process som aktualiserar andra in­tressen och hierarkier än de som har med ­kroppars funktionalitet att göra. 

Hur konstrueras en gemensamma identitet när olika krav ska formuleras? Och vilka erfaren­heter kan ge legitimitet åt organisationens representanter?