Kundvagnen


 
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Den delade staden
Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Vilka processer är det som ligger bakom segregationen?  >>>
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
<< tillbaka
Ulf Bjereld, Marie Demker, Jan Ekecrantz & Ann-Marie Ekegren (red) - Det hyperindividualiserade samhället?
Pris: 208,00 kr (196,23 kr)
Artikelnr: 210, isbn 978-91-89140-36-3
 Köp

Det hyperindividualiserade samhälletDet hyperindividualiserade samhället?

Ulf Bjereld, Marie Demker, Jan Ekecrantz
& Ann-Marie Ekengren (red) 
isbn 978-91-89140-36-3, 296 sidor

I dagens samhällsdebatt framstår globalisering och individualisering som de två mest centrala utvecklingsdragen inom politik och samhällsliv, såväl internationellt som inom nationalstaterna. Politisk och social instabilitet framhålls ofta som en annan sida av utvecklingen.

I denna bok beskrivs individualiseringens och destabiliseringens betydelse för makt, demokrati och medborgarskap. Vilka politiska och kulturella konsekvenser medför globaliseringen? Frågor som diskuteras är bland annat sociala rörelsers betydelse för den representativa demokratin, nya former för politiskt ansvarsutkrävande, politiska konsekvenser av könets individualisering, den pågående kommunikationsrevolutionen, territoriets förändrade betydelse och krigets roll.

 
* * *
 
"Det finns inget europeiskt folk och än mindre ett världsfolk. Eliterna känner sig visserligen kosmopolitiska, men det innebär bara individuell frigörelse -- ingen tillhörighet till kollektivet mänskligheten. Ett intressant diagram i boken avslöjar huvudtendensen av avkollektivisering (viss återkollektivisering finns) -- via sjunkande klassröstning sedan 50-talet." (Hans Norebrink)
 
"Jan Ekecrantz uppsats om revolutioner som inträffat på kommunikationens område väcker många tankar, inte enbart om den svenska regeringens hantering av tsunamikatastrofen. Snabbheten och samtidigheten har sina fördelar, men också sina risker. På olika sätt hotas samhällets stabilitet av högeffektiv kommunikation." (Birger Thureson, Dagen, 2006.02.15)
 
"Det handlar om en samhällsförändring -- en samhällsrevolution -- som följd av en teknisk utveckling, som helt enkelt kastar om de förutsättningar den tidigare samhällsorganisationen byggt på. /.../ de förmodade politiska konsekvenserna: minskad makt för kollektiva organisationer (partier, exemelvis), nya politiska skiljelinjer som skär över äldre klassgränser, större betoning av personernas roll i politiken, mer rättighetstänkande, ökade krav på valfrihet." (Ann-Marie Lindgren, Idé & Tendens)
 
______
Lästips:
"Teser om det hyperindividualiserad samhället". Större utrymme för individuell handlingsfrihet och ökad makt på bekostnad kollektivet (Ulf Bjereld och Marie Demker i Tvärsnitt nr 3/2005)
 
"Frigörelsen av sexualiteten ledde till nytt kvinnoförtryck" (Ulf Bjereld och Marie Demker, DN Debatt 2005.03.18)