Kundvagnen


 
Vård och ideologi
Narkotikafrågan är ett av vår tids mest om­diskuterade problem, där miss­brukaren anses kunna botas med straff och vård. Men narkotika­problemet är i lika hög grad ett politiskt som ett terapeutiskt problem. Läs mer!
Ungdomar & mode
Vad styr unga människors känsla för stil och smak? Erling Bjurström har forskat om framväxten av moderna och urbana ungdomsstilar i Sverige. Läs mer!
Kulturfolk eller folkkultur?
Under 1960-talet krävde många kulturarbetare att kulturen skulle ha en nära koppling till samhället. En demokratisk välfärdsstat måste verka för en kultur ”för, av och om folket”. Teatercentrum, Musikcentrum och Textilgruppen bildades för att värna sina intressen och demokratisera kulturen. Läs mer!
Tidens termik
Är farten vår tids främsta signum? Den är på en och samma gång hisnande och berusande, löftesrik och skrämmande. I vår tid lovprisas ofta ­hastighet, men den hastighet som omfattar kroppen, själen och samhället i stort, innebär också en rad nya risker. Läs mer!
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant? Läs mer!
100 år av välfärdspolitik
Klas Åmark har gjort en unik analys av välfärdsstatens framväxt som saknar motstycke i tidigare forskning. Läs mer!
Klas Åmark - Hundra år av välfärdspolitik
Pris: 207,00 kr (195,28 kr)
Artikelnr: 208
 Köp
100 år av välfärdspolitikHundra år av välfärdspolitik.
Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige

Klas Åmark 
isbn 978-91-89140-39-4, 346 sidor

Den välfärdsstat som byggdes upp i Sverige och Norge saknade motsvarighet utanför Norden. Socialförsäkringarna, som var en central del av dessa reformer, väckte stor internationell uppmärksamhet.

Klas Åmark har följt historien om hur det gick till när socialförsäkringssystemen etablerades, från de första lagstiftningsförsöken 1880 tills de var fullt utbyggda omkring 1980. I denna bok gör han en unik jämförande analys som saknar motstycke i tidigare forskning. Den svenska efterkrigstidens strider om de grundläggande sociala rättigheterna mellan de politiska blocken och inom arbetarrörelsen jämförs med den norska konsensuspolitiken och samverkan i socialförsäkringsfrågorna mellan de politiska partierna.

För de politiska aktörerna blev det ofta viktigare att välja sådana lösningar som var möjliga, snarare än att genomföra vad de helst ville. Politik blev att välja, inte att vilja.

* * *
 
"I en internationell jämförelse är likheterna mellan de två olika ländernas [Sverige soch Norges] system mycket stora. De senaste tjugo åren har länderna glidit isär. I Sverige har ersättningsnivåerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna sänkts till 80 procent, medan Norge behållit 100-procentsnivån. (Anders Eld, LO-tidningen 2005.05.27)
 
"Klas Åmark täcker ett stort politikområde. Han har gått igenom väldiga material. Han kan peka på intressanta kontraster mellan de bägge länderna. /.../ Under den hundraårsperiod han studerat har det uppstått en rad nya 'normaliteter'. En av dessa är kvinnornas massiva utträde på arbetsmarknaden, från 1960-talet och framåt." (Anders Björnsson, FIB/KF nr 8 2005)
 
"...därför är det en lisa att öppna Åmarks bok. I den är perspektivet snävare, men därmed kan han också berätta en sammanhängande historia. Hur kom det sig att de norska och svenska välfärdssystemen blev vad de är -- och hur socialdemokratiska är de, egentligen?" (Gunnar Wetterberg, Sydsvenska Dagbladet 2005.09.23)
 
"Sociala rättigheter är aldrig självklara, skriver Klas Åmark i en jämförande studie av svensk och norsk välfärdspolitik /.../ Åmark konstaterar att välfärdssystemen länge inte var till för alla. Ännu 1960 var bara hälften av löntagarna med i arbetslöshetsförsäkringen. Cirka 1,4 miljoner anställda stod utanför." (Åke Svidén, politiken.se 2005.06.17)