Kundvagnen


 
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. Läs mer!
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären?  >>>
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Den svenska väljaren
Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar. Läs mer  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Agneta Hugemark & Christine Roman - Kamper i handikapprörelsen
Pris: 167,00 kr (157,55 kr)
Artikelnr: 294, isbn 978-91-89140-81-3
 Köp
Kamper i handikapprörelsenKamper i handikapprörelsen.
Resurser, erkännande, representation
 
Agneta Hugemark & Christine Roman
isbn 978-91-89140-81-3, 145 sidor
 
Den här boken handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. För att få legitimitet och nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet och enighet kring frågor som ”vilka är ’vi’?”, ”vad vill vi?” och ”vilka får föra vår talan?”. Men att enas om en ­kollektiv identitet aktualiserar också andra in­tressen och maktordningar än de som har med ­kroppars funktionalitet att göra.
 
Vilka erfarenheter kan framhållas då gemensam identitet ska konstrueras och gemensamma krav ska formuleras? Och vilka erfaren­heter kan ge legitimitet åt en ­organisations representanter?