Kundvagnen


 
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regerings-kansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. De har stora möjligheter att påverka politiska beslut.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Lena Abrahamsson - Att återställa ordningen
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 150, isbn 978-91-89140-10-3
 Köp

Att återställa ordningenAtt återställa ordningen

Lena Abrahamsson
isbn 978-91-89140-10-3, 360 sidor

Nya former för arbetsorganisationer framställs många gånger som lösningen på arbetslivets alla problem. Men varför misslyckas förändringarna så ofta? Hur kommer det sig att de optimistiska perspektiven kring nya arbetsorganisationer så sällan blir verklighet? Varför återgår organisationer ofta till sin ursprungliga form?

I denna bok visar Lena Abrahamsson genom ett antal fascinerande fallstudier hur könsordningen på arbetsplatser ofta är en konserverande kraft i organisationsförändringar. De nya arbetsorganisationerna utmanar gamla hierarkier och maktstrukturer och påverkar både arbetsplatskulturer och yrkesidentiteter. Därmed utmanas även genusordningen på företagen, vilket kan medföra dramatiskt skilda konsekvenser för män och kvinnor. När det skapas nya strukturer och roller i arbetsorganisationer efterfrågas ny kompetens.För männen handlar det ofta om att undvika att bli betraktade som kvinnliga.

Att återställa ordningen betyder både att återställa organisationens gamla form och att återställa genusordningens könsmönster.

* * *

...en utomordentlig genomgång av jämställdhetsarbete, managementlitteratur, könsteoretiksk forskning och organisations- och kvalitetsmodeller med historiska återblickar. Ett värdefullt avsnitt är förklaringen av begrepp, exempelvis Human Relations. /.../ Boken passar in i alla sammanhang där organisationer skall utvecklas. (Håkan Rosborg, BTJ)

Att nå ett mål genom att ta två steg framåt och ett tillbaka är tröttande. Men det är ofta så arbetsorganisationer utvecklas. Steget bakåt beror på gamla mönster av hur arbetsuppgifter och förmåner fördelas mellan män och kvinnor, de är en starkt konserverande och återställande faktor. Lena Abrahamsson har lågsniffat ett antal organisationer och sett hur det ser ut där, till skillnad från hur det ser ut i managementlitteraturen som "ger en rätt så tjusig bild ... och undviker att visa hur ledare använder sig av indoktrinering och manipulation i sin maktutövning. (Jan Enqvist, Du & Jobbet, 2000.04.12)

Att återställa ordningen är en viktig bok som kan fungera som ögonöppnare. Dels kan den med begrepp som genusordning och könsmärkning, hjälpa en att se hur det faktiskt ser ut på en arbetsplats. Dels kan fallstudierna belysa de problem som en seg genusordning kan ställa till då saker ska förändras till det bättre. (Kristina Boréus, LO-tidningen)

Der er meget nyttigt stof for organiations- og arbejdsmarkedsforskere, som vil tage kønnet alvorligt som et grundlæggende strukturerende princip. (Gerda Thorsager, Tidskriften Dansk Sociologi nr 2/ årgång 11, 2000)