Sällan väcker samhällsvetenskaplig forskning sådan debatt som Metropolitprojektet gjorde under några vårmånader 1986. Då hade forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953 och som bodde i Storstockholm 1963. Med hjälp av uppgifter från enkäter och register sökte de svar på frågor om samhällets sociala skiktning, orsakerna till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt undrade forskarna ”Varför klarar sig vissa bättre än andra?”.
I början beskrevs projektet som en viktig kunskapskälla för att bygga efterkrigstidens folkhem. Då visste man inget om den tekniska revolution som datoriseringen skulle innebära och som också skulle leda till att forskningen skulle uppfattas som ett hot mot den personliga integriteten. I dag fortsätter forskningen om barnen födda 1953 och i den här boken berättar Sten-Åke Stenberg om projektets historia och om vad forskarna hittills kommit fram till. Förhoppningsvis kommer den att väcka nyfikenhet och stimulera till debatt och diskussion om forskningens roll och framtid.